När du får oväntat kavajmöte

Andreas Ekström har skrivit flera texter om kläder och accessoarer för redaktionellt bruk. En hel liten serie. Roligt för de som någonsin jobbat på en redaktion.

Till exempel fotografvästen eller mellanchefskavajen. Här är en annan "kavajen":

"Längst inne i ett mötesrum, kanke på en galje bakom en dörr, hänger den. Kavajen som alla redaktionens reportrar kollektivt använder när de ska gå på presskonferens.”

Nina Hemmingsson igen

Kraven

Ritat av Nina Hemmingsson, världens bästa.

Vädret just nu

Eilat: 33°C

Jerusalem: 20°C

Svängningar

På alla jobb jag haft så innebär semester att jobba dubbelt så fort och dubbelt så mycket veckorna innan semestern för att hinna ta ledigt sen. Tick tack säger flexklockan och drar iväg uppåt, tick tack. Det är bra att bli så där lite lagom slutkörd tills det är dags att resa iväg. Kanske en riktigt rejäl förkylning kan bryta ut också.

För en månad sen satt jag hemma hos Andreas och grät för att jag var så uttråkad. Nu har jag massor att göra och känner mig mest stressad. Fullt på jobbet och fyra alternativ för imorgon fredagkväll.

Så här efter midnatt har jag börjat skriva en lång lista på saker att packa och saker att göra innan jag åker. Jag inbillar mig att det lugnar lite.

Tro inte att du är nåt bara

På spårvagnen står ett gäng tonåringar och försöker bräcka varandra i vem som är mest värdelös. Alltså jag är nog den allra mest obegåvade av alla, jag är så puckad, fattar aldrig någonting, jag kommer aldrig att bli något.

Varför ser de självförakt en attraktiv egenskap?

Istället för att vara öppet stolta över sina prestationer och obekymrat nöjda med sin egen person, sin egen förmåga. Nej, de ska inte vara glada, tydligen. De ska vara ledsna eller möjligen arga, beklaga sig och vara offer. Kanske till och med skära sig, svälta sig eller på andra sätt göra sig själva illa.

Nedan

Bilder från Malmö och Danmark första helgen i februari.

Dansk höjdrädsla

Vid Lousiana

Sitter på ett tåg och tänker på dig

Det tar aldrig slut

Det är fruktansvärt frusterande att det finns så många platser i världen och jag kommer inte att få se dem alla. Inte ens i närheten av alla. Det stör mig ibland. Jag låter som en naiv gymnasist, men så är det.

Jag tror inte att reslusten någonsin kommer att lägga sig. Nu är jag snart 32, det har ju inte gått över någonstans. Längtan efter känslan när planet lyfter från banan, nya gator, nya dofter, språk som jag inte förstår. Italien, Island, Rio de Janeiro, Shanghai, Tokyo. Aaaaah. Det går banne mig inte över.

Men jag ska till Stockholm imorgon. Dit längtar jag just nu inte alls. Tåg, möte, kallt, artighetsfraser, kontakter, visitkort, sömnbrist och hem igen på en dag. Bah.

Tillägg: Stockholm var ju kanon när jag väl kom dit. Världens vackraste och bara ett ynka visitkort lämnades ut. Inspirerande människor.

Allt om min mamma

Hon följer oroligt nyhetssändningarna från Israel. Hon vill inte alls att jag ska åka till dit. Men ändå så sa hon sist att hoppas att det kommer att gå bra, att vi får roligt. Och hon ska ha allt för att hon försöker vara positiv och stötta ändå.

Hon säger att jag ju alltid gått min egen väg ändå oavsett vad hon har tyckt. Med ett leende, på ett sätt så att man förstår att det är en komplimang säger hon det.

Jag har utbildat mig till ett yrke hon inte hade hört talas om. Jag har flyttat till en stad trettio mil bort från henne. Jag har sagt upp mig från en fast tjänst för ett roligare vikariat. Jag har gjort slut med killar hon gillat. Hon har outtröttligt stöttat, även om inte alltid hållit med.

Det har varit långt ifrån konfliktfritt, i tonåren skrev vi långa arga brev till varandra fast vi hade sovrummen på samma våningsplan i radhuset. Eller mina brev var arga, hennes var mer diplomatiska. Men vår relation har blivit ärligare, jämnare. Hon berättar mer om sina tvivel och svagheter, jag vågar vara mer jag.

Jag förstår allt mer vad hon har gett mig. Hon har en förmåga att lyfta mig, jag är guld värd precis så här. Vi skrattar på samma sätt åt vardagssaker. Vi gråter lätt samtidigt som vi skrattar. Vi har lika rödflammiga kinder. Vi har lika syn på arbetsliv och ledarskap. Hon har varit både chef och närvarande mamma. Hon har alltid haft tid att lyssna. Hon är min bästa juridiska rådgivare. Hon får aldrig dö.

Planerade stopp

Eilat
I kanten av Negevöknen vid Röda Havet. Sol och bad, stränder, korallrev.

Petra
Ruinstad som ligger dold i en klippdal söder om Döda havet. Petra var en gång en betydande knutpunkt för handeln mellan Arabien och Medelhavskusten. För mer än tvåtusen år sedan bodde här 20.000 personer.

Döda havet
400 meter under havets yta och därmed den lägst belägna platsen på jorden. Den höga salthalten gör att det varma vattnet känns som olja. Det går inte att simma på vanligt sätt utan man lägger sig på rygg - eller snarare sätter sig ner - och flyter sedan omkring som en kork.

Jerusalem
Smältdegel av judendom, islam och kristendom. Klagomuren, Via Dolorosa, Klippmoskén och Golgata.

Genesarets sjö
Även känd som Galileiska sjön.

Masada
Fästningen Masada är belägen på en nära 400 meter hög klippa med tvärbranta sidor i Negevöknen vid Döda havet i dagens Israel.

Tel Aviv
Huvudstad, museer, nöjesmetropol, vit sandstrand, orientalisk basar, marknader.

Jaffa
I anslutning till Tel Aviv ligger den gamla hamnstaden Jaffa, där vissa stadsdelar är över 5000 år gamla. Trånga gränder, många fiskrestauranger.

Klippstaden Petra i Jordanien

Just do it

Kladdat i kanten i kollegieblocket:

Våga, älska, springa.

Here I go again

Så bestämde jag mig för att fortsätta här nu under nästa resa. Inte västerut den här gången. Helena och jag åker till Israel 8-25 mars. Jordanien är med där också. Vet inte om jag kommer att vara den mest flitiga skribenten under den här resan. Men om så blir det här.

Stannar på vägen

Sommar 2006

Tömmer

Jag hittar gamla bilder i kameran och tömmer den. Lägger in här.

Summering av 2006

Costa Rica och Nicaragua i februari. Bytt jobb till ett bättre. Tappat några personer, några nya har kommit till, några bekanta har kommit närmare. Tre sexpartners under året. Väldigt varm sommar, VM och EM, sol och bad. Knappt någon semester. Mina första två bröllop. Första nära kompisarna väntar barn. Hösten med nya intresset swingdansen. Mycket jobb i september. Oktober var Andreas med osäker start och nu värme. Planerat Israel. Ingen snö i december.