Nya erfarenheter

Med ett barn i famnen funderar jag nu på hur jag ska få i mig mat. Han skriker när han får ligga själv och jag kommer inte på något som jag kan laga till med en hand.

Han är värd det.

Samarbete

Så här delar vi upp nätterna: jag sover mellan 22 och 01. Då har Max barnet. Sen tar jag över i fem timmar så att Max får sova, jag blir avlöst 06 då jag får sova två timmar till 08 då Max åker till jobbet.

Trötta? Jobbigt? Det är väl bara förnamnet. Vårt barn sover helst buret och vaggat eller tätt tätt intill oss. Då sover man inte så bra själv.

Skrivet med en hand

Jag blir så rädd att något ska hända honom. Ibland tänker jag att vi måste skaffa fyra barn för att ha något i reserv. Som om något skulle kunna ersätta honom.

Lunk

Sakta börjar det bli rutiner. Sakta hinner jag med någonting alls. Vakna, amma, frukost, bära i selen, prata, byta, amma, gå ut, äta, amma, sjunga, prata, bära.

Jag lär mig vad som går att göra med bärsele. Duscha går inte, dammsuga går bra, plocka undan och städa går fint. Laga mat är svårare. Gå på stan går bra tills det blir för tungt. Sitta vid datorn går bra när han väl somnat i selen.

Nej, det är inte jättespännande. Jag saknar jobbet. Jag saknar tempot och de vuxna människorna. Jag älskar mitt barn, men att vara föräldraledig är en väldigt märklig tillvaro. Väldigt långsamt och samtidigt ingen tid över alls.

Men det är en kort tid. En helt ok tid. En erfarenhet jag inte vill vara utan.

Fyra veckor gammal

Han börjar le mot oss. Han kanske gillar oss ändå. Kanske ger alla våra sömnlösa nätter och allt skrik och allt bärande lite tillbaka.